Bali, Indonesien

Att segla över Lombok strait till Bali är ungefär som att korsa en jättejättelik vild fors. Inget som lockar. Havsnivån i Stilla havet är något högre än den i Indiska Oceanen vilket leder till att det strömmar ganska mycket vatten från den norra delen av Indonesien till söder om ö-raden vi befinner oss på. I gattet mellan Lombok och Bali strömmar det mest och snabbast. Carpe Mare får i stället vila ut i Marina del Ray på Gili Gede och besättningen tar en snabbfärja över till grannön, Bali.

På rekommendation av S/Y Georgias besättning hamnar vi i Ubud, på Devi’s Place med egen liten pool och utsikt över risfälten. Sämre kan man bo….

Bali är återigen något helt annat än det vi har mött hittills av Indonesien. På Bali är majoriteten av befolkningen Hinduer. Det betyder bland annat att de tror på reinkarnation. Man vet ju aldrig vad man själv blir i nästa liv och inte heller vad ens förfäder har återfötts i för form, så det är bäst att vara snäll och respektfull mot alla levande varelser. En annan aspekt av Hinduism är att alla har ett eget litet, eller för den delen, stort tempel. Det finns by-tempel, marknads-tempel och familje-tempel lite överallt. Man har en hel uppsättning olika gudar som har olika egenskaper och ansvarsområden och dom offrar man en liten gåva till för att försäkra sig om att saker och ting fungerar och inga olyckor händer. Dess offergåvor hittar man på morgonen på alla möjliga och lite mer omöjliga ställen.

Ett ganska förväntat ställe är ju naturligtvis i lilla skålen framför Ganesh. Han är nog den populäraste av smågudarna.

Lite mer oförväntat är denna offergåva, eller kanske inte.

Men den mest oförväntade offergåvan får vi ta del av på vägen över gattet med snabbfärjan. Man gör ett kort mellanstopp vid en ö mitt i gattet. Färjan kör då i väldigt grunt vatten och lastar av och på turister genom att åka upp på stranden. Propellern slår i på det grundaste och när färden skall återupptas i hög fart strejkar en av dom fyra motorerna. Vad är då det första man gör. Jo, så klart man placerar en liten medhavd offergåva på motorn. Och vips så funkar den igen. Enkelt!

Risfält i olika former och skepnader är en av attraktionerna på Bali. I Ubud kan man göra en rice field walk med risfält på ena sidan och konstutställningar varvat med kaféer, restauranger och små hotell på andra sidan. Mycket trevligt om än lite svettigt trots den tidiga timmen.

Det är helt ok att avbilda sina gudar inom Hinduism.

Ett exempel på tempel Kolla in alla dessa krusiduller, helt otroligt vilket hantverk och vilket jobb…

…och en närbild på en Barong. Han är också en som skyddar och jagar bort onda andar eller något i den stilen.

I Ubuds omnejd ligger byar som sysslar med olika hantverk. En har specialiserat sig på träsnideri, en på silversmide och en annan på stenhuggeri. Man får se hur det går till och lära sig lite om materialen och teknikerna. Sånt är alltid jätteroligt. Tyvärr finns ingen bild, men silverarbetet är helt otroligt pilligt. Pyttepyttesmå detaljer limmas ihop till ett intrikat mönster för att sedan värmas upp så det ”löder” ihop sig. Till sist skall allting poleras. Pust och stön, vilket jobb och vilket pill!

Skepparen, som ju annars inte är så gudfruktig av sig, har fått ingivelsen att Poseidon/Neptun i Carpe Mares logga behöver förstärkning av sin hinduiska kollega Varuna. Han har hand om havet och den västra kvadranten och är förälskad i solens gudinna Surya. Honom ska vi ha! Han är ingen bestseller och därmed lite sällsynt, men där är han ju. Efter lite förhandlingar är han vår… Känns bra att ha någon till som tar ansvar under återstoden av resan. Undrar om han kräver dagliga små offergåvor och om han kommer överens med Happy Tikki?

Tegallalang Rice Terrace blir ett av målen för nästa dags utflykt. Fantastiskt vackra gröna, böljande terraser ner och upp i en djup dal. Många trappsteg blir det på den lilla promenaden genom området. Svettig igen…

På bekvämt avstånd ligger vattentemplet Tirtu Empul. Hit kommer man för att rena kropp och själ. Alla är välkomna att genomgå ritualen som inehåller 13 stationer. Man tvättar ansiktet och doppar huvudet under strålen vid varje station varvat med böner och offergåvor. Vi avstår från detta med tanke på det iskalla bergsvattnet. Brrrr! Men vackert är det.

Ja och här får man äntligen se var och hur alla dessa små fina gåvor framställs. På en bestämd plats i templet sitter finklädda kvinnor och män och sätter ihop dom små knytena. Det görs många olika varianter som förmodligen har olika betydelse och syfte, inte vet jag.

Vistelsen på Bali avslutas naturligtvis med en traditionell dansuppvisning. Det är ett absolut måste. Dom dansar med ögonen säger gasten innan föreställningen börjar och visst gör dom det. Skepparen gör ett gediget jobb med att fånga dessa ögon på bild. Det är inte lätt kan jag tala om.

Antingen är dom stängda, ögonen alltså….

…eller så spärras dom upp så vitorna syns runt om och darrar som asplöv.

Den tredje varianten är en väldigt snabb sidoblick med synkroniserad handrörelse. Väldigt svårt ser det ut som.

Här ett försök att fånga det hela på film. Enjoy!

Gastarna och grundbesättningen tar nu olika vägar. Vissa återgår till förvärvsarbete andra till Carpe Mare. Tack för trevligt sällskap på äventyret och många samtal om långsegling och lämplig båt.