Franska Polynesien: Tahiti

Gastarna anländer i god form och aklimatiserar sig förvånansvärt snabbt. 12 timmars tidsomställning samt värme och hög luftfuktighet är inte att leka med. Herrarna roar sig med långa besök i båttillbehörsaffärer och letar efter kabelskor och lite annat som fortfarande saknas medans damerna ägnar sig åt viktiga matinköp på marknaden. En och annan sarong och flätad liten väska slinker med på köpet. Nu hittar vi i Papeete!

Dags att avsluta Tahiti med lite mer landsbygd och natur. En hike i närområdet passar mycket bra till den jetlaggade besättningen. Inga problem att ta sig upp ur kojen klockan 5:30 för att påbörja hiken vid 7:00. Muskokas och Harlequins besättningar hänger på. Fautaua vattenfallet är målet.

Så här i början på stigningen känner vissa sig fortfarande starka….

Här är alla lite tröttare men utsikten över det 300 meter höga fallet är betagande. Det speciella med denna hike är att man kan ta sig ända upp till fallets mynning. Altså där vattnet ramlar över kanten. Efter en något halsbrytande vandring längs med den branta bergssidan och några blöta vadningar genom forsen kommer man fram till detta! En gammal lavatunnel där vattnet har slipat en S-kurva. Poolerna börjar med och förbinds genom två vattenrutschkanor av slipat sten.

Rutschkanan ner i första poolen…..

…och den andra ner i nästa och sista pool. Där borta är början på själva fallet. Huuuuu..

Dom två kanadensiska besättningarna är mera vilda än tama, kastar sig ner i vattnet och simmar fram till kanten där det går 300 meter rätt ner. Det är ett öronbedövande oväsen av allt forsande vatten, vinden blåser kallt in genom öppningen och vattnet är minst sagt friskt. Som synes är även skepparen modig. Även rutschning ner för kanorna prövas av dom flesta. En helt enastående naturupplevelse! Fautaua waterfall.

Rutinen med tidig uppstigning bibehålls även dagen efter. Bil hyres och utfärden påbörjas med utsiktspunkten Belvedere. Där borta syns Moorea i diset.

Venus point är nästa anhalt. Svart strand, fin fyr och traditionella utriggare. Snyggt helt enkelt.

Det finns många vattenfall på denna ö. Den här är lite lättare att ta sig till än Fautaua men fin ändå.

Besöket på på Surfstället med stort S på Tahiti Iti är något nedslående. Där ligger surfarna lååångt ute bakom revet och det inte finns någon mysig restaurang att stilla hungern på. Lunch intas därför på en Roulotte vid parkeringen. Det kan vi nu! Beachen vid Papara bjuder dock på det vi söker. Kaffe och glass med vågsurfare som underhållning.

Några grottor och som avslut ett strandhugg med bad. Tahiti är inte strändernas ö.

Carpe Mare ligger tungt lastat med mat, vin och öl, diesel och vatten. Dags att lämna Tahiti för Moorea. På vägen visar det sig att vår kära vän IridiumGo har fått batteri-ödem med risk för kompartmentsyndrom. Det är därför han inte ville prata med någon satelit i Papeete hamn. Vi som trodde att det var för många master och höga berg som störde ut. Men inget är omöjligt att laga. Och hur lagar man en satelittelefon? Jo, med snöre och gummisnodd så klart. Vad trodde ni?

Han behöver känna närhet till sitt svullna batteri för att vara komunikabel. Det kan man ju trots allt förstå.

Just när man tror att allt fungerar…..