Caribien; Mayreau, Tobago Cays

På morgonen blåser det småspik och vågorna piskar runt båten och värre skall det bli. Inte rätt väder för att njuta av Tobago Cays, snorkla och sånt. Här är ju helt öppet mot hela Atlanten, bara lite sjölä bakom revet. Bäst att gömma sig bakom en riktig ö tills det har blåst över. Mayreau ligger bara en litet stycke västerut och har en stor skyddad vik på läsidan. Där droppas ankaret. Det fyller på med andra seglare som nog tänkte samma tanke. I viken ligger också ett litet kryssningsfartyg/större motoryacht som har släppt av sina gäster på stranden med tillhörande service och kommers. Kajakpaddling med tre personer i enmanskajaken provas åter och fungerar väl om rätt personer väljs ut. Totalvikten skall nog inte överstiga 160-170kg för att garantera lite, lite fribord. Dagen därpå genomförs en promenad till andra sidan ön, brant backe upp  och brant backe ner, pust, till ”Salt Whistle Bay”. Där är vattnet lika turkost som ute på Caysen och palmer hänger vykortsvackert ut över stranden. Dom flesta av båtarna ute i viken rullar dock ordentligt i dyningen. Så denna vik är bra att se från land tycker besättningen. Alla skall klättra i palmer, var och en på sitt sätt….

På upptäcktsfärden ut på den yttersta udden blir det tydligt varför stället heter som det heter. En stooor skreva i berget fabricerar ett imponerande blowhole som sprutar en fontän med saltvatten rätt upp och förmodligen vid större vågor en bra bit in i viken.

Når vinden åter har lugnat sig blir det en ny runda ut till Tobago Cays. Denna gången ankras det i sundet nära den fina stranden och det turkosa vattnet där. Ojojoj så vackert det är. Sköldpaddor och rockor simmar direkt bredvid Carpe Mare. Boatboysen har ett invecklat system att fördela kunder och serviceområden emellan varandra. Man kan köpa allt från fisk, hummer, bröd till is och T-shirts med texten ”SAIL MORE, WORK LESS”. Även soporna hämtas mot en peng. Det erbjuds även barbecue on the beach. Det är dyrt, dyrt, dyrt men vackert, vackert, vackert. På Carpe Mare införskaffas en liten, liten tonfisk och maten lagas ombord.

Andelen Charterbåtar med eller utan skeppare är hög här i detta vykortsvackra…..

Han och hans kompisar bor också här.

En del besättningsmedlemmar skall öva på olika akrobatiska övningar och Aelas kapten är inte sämre han heller. Han skall lära sig att balansera på slak lina. Naturligtvis måste detta prövas av Carpe Mares gastar och kapten. Det var svårare än man skulle kunna tro, men i denna omgivning tål man ju lite motgångar….