Weird and wonderfull

19 juli, 2019 at 00:54

Lizzard Island till Margaret Bay, Escape River upp till Thursday Island, Australien

Australiens kust är låååång….

Från Lizzard Island till Margaret Bay är det 230Nm. På natten genom Barriärrevets vindlingar är lite spännande kan man väl säga. Fyrar hit och lysbojar dit, fiskare och ett och annat fraktfartyg. Även om man går på farleden är reven ganska nära. Nästa etapp är 75Nm till Escape River. Namnet behöver nog inte kommenteras. Lugnt och fint med andra ord men lite pärlfarmer att undvika. Scenariot längs med vägen är omväxlande. Stenhögar modell större….

Jätteportal fast bara början på….

Vita sanddyner finns det gott om…..

Vissa termiter bygger i rött …

Från Escape River är det bara 40 Nm upp till Thursday Island där man tydligen högaktar Herr eller Fru Turtle. En välkommen omväxling till James Cook som offentlig utsmyckning. Fete-krokodilen som enligt seglargrannarna har legat just bredvid Carpe Mares nuvarande position har inte visat sig för oss. Hen är nog rädd för vikingar….

Men vad är det som är weird and wonderfull tänker ni kanske. Jo, tidvattnet beskrivs i dom termerna i guideboken. Och det kan man väl hålla med om.

Normalt förekommande tidvatten kallas för semidiurnal. Månens dragningskraft gör att det bildas en bula med vatten närmast månen och, av någon fysiskt för mig oklar orsak, även på andra sidan jordklotet. Snurrar nu månen runt jorden så släpar den, så att säga, vattenbulan under sig. Då en rundning tar drygt 24 timmar så resulterar det i att fram- och bakbulan passerar ett givet ställe på den tiden. Det blir två högvatten och två lågvatten per dygn. Enkelt!

Solen skall naturligtvis lägga sig i också. Står den på samma sida, eller precis mitt emot månen så hjälps dom åt att göra bulan högre. Står solen tvärs månen så motverkar den månens kraft och bulan blir mindre. Spring tide och neap tide kallas det. Spring tide vid full och nymåne och neap tide vid halv. Inte heller så svårt, eller hur?

Seglar man upp för Australiens kust mot Torres strait så börjar dock tidvattenkurvorna se lite märkliga ut. En hög och en låg bula, blir så småningom längre norrut till en hög kurva och en ”asystoli” sträcka. Så kallad mixed tide. Och snart, i Indonesiens vatten, kommer det bara finnas ett högvatten och ett lågvatten per dygn. Det kallas för diurnal tide. Den varianten uppstår när det är för mycket landmassa runtomkring som stör själva bulan från att flytta på sig.

Just nu är vi utsatta för ”mixed tide” av den mest komplicerade sorten på klotet och befinner oss i ett ö-hie nära ett cape mitt emellan två oceaner med olika system. Dessutom är det väldigt grunt. Bilden ovan visar hur tidvattnet förflyttar sig i området. Där det är trångt strömmar det upp till 6-7 knop. Ja då blir det weird and wonderfull. Idag skall vi ta oss ut härifrån med sikte på Indonesien, förhoppningsvis i medströms men kanske inte riktigt i 7 knop. Det blir spännande….