Segla, segla, segla

28 september, 2019 at 10:06

Innan resan kan fortsätta måste Carpe Mare få lite ny diesel i magen. Det där med diesel är en historia för sig här i Indonesien. Det finns ungefär tre, fyra sorters bränsle med väldigt olika innehåll. Att få Pertamina Dex i stor tank, inte i dunkar som kan ha innehållit lite vad som helst innan, är inte lätt. Men med hjälp av några andra, också behövande medseglare går det beställa 2000 liter till fyra båtar på Marina del Ray. Tankningen går sedan till som på bilden nedan.

Nu är siktet inställt på Orangutanger i Borneos, eller rättare sagt Kalimantans, djungel. Men dit är det långt, ju. Först gäller det att ta sig upp för Lombok strait igen. En dag på Gili Air som mellanlandning. Dom här paddorna snorklade vi på när gastarna var med men det var på Gili Air. Så dom får vara med i dagens inlägg. Helt orädda för folk. Stora och sävliga.

Sedan är det en låååång dag till norra Bali och Lovina. Längs denna sträcka kan man verkligen lära sig alla möjliga och omöjliga sorters FADar. Hur många som helst och tydligen helt utan belysning på natten. Så denna sträcka gäller det att göra i dagsljus.

I Lovina är antalet turister mycket mindre än på södra Bali men befolkningen lever trots det i förhoppningen att livnära sig på turistnäringen. Guideboken beskriver fenomenet med att “the locals are a little over friendly”. Saronger och saronger i mängder och alla möjliga kvalitéer och alltid “special price for you my friend”. Örngott och täcken skulle ju vara kul att byta ut. Symaskin finns ju på båten, så fyra saronger blir en ny kunglig uppsättning lakan.

En av attraktionerna här är delfiner som leker strax utanför viken på morgonen. Den vanligaste farkosten i dessa trakter är en “spindelbåt”.

Alla har en spindelbåt…..

Och på morgonen är alla ute med en eller ett par turister på delfinjakt. Varje morgon…..Man kan ju hoppas att delfinerna tycker att det här spektaklet är lite underhållande eller nått….

Vägen upp till Borneo är ca 400 Nm lång och går tvärs över Javasjön. Man slingrar sig genom ett gäng småöar som ligger strax utanför Java. Och Java är ju den tätast befolkade ön i hela världen. Här bor 145 miljoner människor. Alla dom vill ha fisk till middag lite då och då. Det blir många fiskar som skall fångas och många fiskare som försöker sig på just detta. Och dom skall vi köra slalom igenom, delvis på natten. Ojojoj, vad många lampor och ljus, röda, gröna, blinkande, jättesvaga och jättestarka. Vissa står still och andra kör hit och dit och det är omöjligt att veta om någon av dom drar något nät eller liknande bakom sig. Det är inte läge för något snuttsovande här inte. Då är Pulau Bawean ett välkommet stopp på vägen där man kan fylla på med sömn.

För att sträcka på benen och se sig om lite tar besättningen ett par Ojeks upp till kratersjön. Här badar redan lokalbefolkningen så det är bara att hänga på. Härligt svalt!

På vägen tillbaka till båten får benen jobba istället och det är många fina vyer att njuta av. Även här finns vackra risfält även om bevattningen inte är fullt så genomorganiserad som på Bali.

Här är vitingar återigen en sällsynt företeelse och framförallt skolungarna blir alldeles exalterade när Carpe Mares besättning kommer promenerandes. Snygg skoluniform, eller hur?

Imorgon fortsätter färden nordväst mot Orangutang country. Ytterligare 200 Nm. Oklart hur många fiskebåtar och “fish attracting devices” den sträckan för med sig. Här uppe bor inte alls lika många, så man kan ju hoppas på en lite lugnare natt.