Robinson i Indonesien

31 augusti, 2019 at 10:10

På “vår” lilla ö landar regelbundet små utflyktsbåtar med några turister. Dom vandrar på stranden, solar, badar och snorklar. Detta är sista anhalten på en heldagstur genom dom “17 Islands”. Kul med lite sällskap.

En annat sätt att uppleva öarna är genom ett Robinson Crusoe äventyr. Paret nedan kommer på eftermiddagen när dom andra har åkt hem. Det byggs tält och förbereds mat, eller rättare sagt, dom indonesiska guiderna gör detta. Även om man skall känna sig som strandsatt på en öde ö så ingår all service. När solen börjar närma sig horisonten och tanken är att äventyrarna skall njuta av lugnet och ensamheten, ta en sundowner och känna sig romantiska, då händer det….

En hel klan eller ett scoutläger eller liknande dyker upp i tre båtar. Det pratas och hojtas, badas och leks, tält slås upp och en lägereld brinner snart. Gitarrerna kommer fram och sällskapet sjunger och lever loppan till sent inpå småtimmarna. Så var det med Robinson Crusoe i Indonesien.

För Carpe Mare är det dags att röra på sig. En lång seglingsdag, där det faktiskt går att segla några timmar, bort ligger Gilli Bodo. En fin ankring innanför ett rev. Som alltid säger guideboken att man kan ankra på 10-13 meter men där finns bara 20 meters ankringar att hitta om man inte vill svänga upp på revet. Nåja man vänjer sig även vid att ankaret bara försvinner som en projektil i djupet. Lite läskigt är det trots allt fortfarande.

Här består underhållningen av makaker på stranden åt det ena hållet och vacker solnedgång bakom jättehöga berg åt det andra hållet.

Nu skall det bli skönt med lite “urbana” inslag i vardagen. Labuan Bajo, på den västra änden av Flores är utgångspunkt för alla turer till Komodo och dess drakar. Så här ökar antalet vitingar och engelska kunskaperna exponentiellt. Carpe Mare ligger på den nordliga ankringen, där vattnet är någotsånär rent och antalet turbåtar lite lägre. Ett antal mindre resorter finns direkt på stranden bakom oss. Äta ute! Oj så härligt! Och allt från skitbilligt till ganska dyrt.

Ser ni vad som är det andra som gör oss lyckliga här?

Jo, så klart, 4G antennen med blixtesnabbt internet.

Kvällsunderhållningen verkar vara att gå upp på knallen precis bakom båten och titta på solnedgången. Det verkar kul! Det gör vi!

Lite svettigt att ta sig upp men utsikten ut på Komodo i solnedgången är fantastisk.

I väntan på solen kan man studera indonesisk byggverksamhet. Det är lätt att konstatera att arbetsmiljöverket inte skulle gilla synen och facket förmodligen inte lönerna. Men dom hojtar glatt när det levereras ett lass med cement vid typ 17.50.

Och så blir det batteritorsk i kameran precis när solen når horisonten.

Till sist blir vi med skål också. Den är handgjord på komodo. Det erbjuds drakar också men nej, det får bli en skål till jordnötterna. Grabbarna får också ett par solglasögon, armband till sina döttrar och ett par överblivna hjul. Se så glada dom blir!