Portugal; Ensanada de Sagres, Lagos, Portimao

Där gastarna innan fick en fin och långsam tillvänjning till gungande och båtliv så blir det pang på rödbetan för Viktor. Enligt prognosen ska det blåsa perfekt en dag och sedan vara kav lugnt i några dagar. Så det blir en 10 timmars segling i visserligen ganska snäll men dock Atlantdyning vilket resulterade i förbrukning av små mängder Calma. Gastarna kvicknar dock till med jämna mellanrum när ett gäng delfiner kommer spurtandes från långt bort för att surfa i Carpe Mares bogvåg. Riktigt häftigt! Så många, så nära och så länge har inte förekommit innan. Det gäller nog att ha en rimlig hög hastighet så man blir rolig som surf-våg-producent.

Rundningen av dom två hörnen: ”Cabo de Sao Vincente” och ”Ponta de Sagres” är en fräck upplevelse med sina höga klippor och många grottor. Man skall hålla ut minst 2 M för att inte hamna i besvärlig sjö så det är ju ett ”Cap” man rundar, om än ett litet.

Ankaret droppas direkt efter det andra hörnet i den första viken på Algarve kusten och på simavstånd från en liten strandremsa som man bara kommer till och från vid lågvatten från landbacken. Vattnet är verkligen över 20 grader, wohoooo! På denna sidan är det knappt några vågor och ett lugnt strandliv, på utsidan hörnet är surfgänget i full gång. Den lilla byn som tillhör viken är helt nersölad med surfbutiker och annat surfrelaterat. Den påminner lite om en stad eller by i en vilda western film. Små platta hus längs med en rak gata. Som alltid blåser det småspik framåt eftermiddagen, men bad från båt, jolleutflykt till närmaste grotta och ensam strand samt simtur från strand till båt är ett härligt avbrott.

Jag lyckades inte få båt och strand på samma bild….

Dom atletiska gastarna visar sin konster och skeppare och skribent försöker dom också….

Bara ett par timmars segling åt öster ligger Lagos. Precis utanför stan ligger ett helt gytter med grottor, tunnelliknande genomfarter och höga klippor i turkost vatten. En hel armada med sightseeingbåtar kör sina vändor igenom samtidigt som myriader med kanoter, SUP-paddlare och gummibåtar försöker sig på ett äventyr. Det mesta under ledning av några guider. Detta måste ju ses. I med ankaret precis utanför, i med jollen och in i kalabaliken. Efter en kort tvekan inser jolleskepparen att det gäller att hänga med och inte förlora sin plats i ledet av guidebåtar. Så turen genom tunnlar, in och ut ur grottor och genom snygga genomfarter går fort och inte skvättfritt men är trots hela denna kommers helt klart värt att uppleva. Försök görs att lägga upp en liten go-pro-video filmat av go-pro-proffsdottern.

Tyvärr är marinorna dyra till svindyra i denna turisttäta del av landet framförallt i augusti. Så ankring blir det utanför Lagos strand med mer bad och sol. En utflykt in till stan på kvällen riskerar att bli en riktigt blöt tillställning eftersom den stora fläkten från norr naturligtvis har satts igång igen under eftermiddagen. Så även om vägen in i flodfåran/hamnen är ganska kort så skvätter det kallt på jollepassagerarna. Ett barnparaply har följt med på äventyret och kommer nu väl till pass som skvättskydd. Omfattningen av skydd är begränsat till 1-2 passagerare som sitter långt ner och tätt ihop. Inga bilder finns som bevismaterial av förklarliga skäl.

I Lagos påträffas en del turister med därefter anpassade restauranger och övrigt nöjesliv men den gamla delen av staden är lika fin som i dom tidigare besökta orterna. Just ikväll är en sådan oförväntat kall kväll där man önskar att man hade tagit på sig luvtröja och jeans på kvällsutflykten. Jollen parkeras i vad som bedöms vara lågvatten vid en stadskaj i en liten sidohamn. Två timmar senare när återfärd hem till Carpe Mare skall genomföras inser vi att det kunde bli ännu lägre och jollen ligger i lervälling. Ooops! Bära, släpa, kånka jollen i mörker och lera är det som gäller tills den flyter igen. Bra med starka gastar! Tacket för bärhjälpen är en rejäl skvättsalva på den lilla biten ut till båten.

Nä, nu är det nog med ankring och tvärdrag så nu drar vi till Portimaos marina där Carpe Mare hamnar i en lägre prisklass än i Lagos då klasserna delas vid 4,5 istället för 4,3 breddmeter. Gött! Inte billigt men det får väl gå för en natt eller två. Sötvattenspolning av båt och besättning är faktiskt en rolig sysselsättning, fram för allt besättning. Oklart varför det är roligt att spruta vatten på en medmänniska men det är det.

I Portimao dominerar turistnäringen stadsbilden helt och fullt. Höghus och restauranger längs med en kilometerlång strand. Strandpromenad längs denna är naturligtvis ett måste som avverkas av delar av besättningen nästa dag. En studie i bikini- och badbyxemode samt hur länge man har jobbat för att visa sin vältränade kropp. Via seglingsrelaterade facebookgrupper och bloggar har bekantskaper skapats som man inte har träffat IRL. En av dessa, Ann Sofie Svanberg med make Jonas på Lady Annila ligger här i Portimao. Det blir snack på Carpe Mare en kväll och nästa dag detsamma på Lady Annila, som om man kände varann på riktigt. Häftigt det där med digitala vänner.

Gastarna planerar några dagars äventyr på egen hand och den ena har ju inte sett mer än flygplatsen i Lissabon. Så efter tre veckor dottermys drar det ihop sig till avsked. Men är det inte söner, sambon eller döttrar som skall pysslas om så är det Carpe Mare. Hon börjar bli rejält luden om magen…..