Spanien; Galicien; Rio de Vigo; Ensenada de Barra, Moaña

Ja, nu är de Rio de Vigo. Runt hörnet och direkt till vänster ligger en strand som delvis är nudiststrand, Ensenada de Barra. Lite roligt att beskåda när herren i ”båten” står och kör med rumpan bar. Här ligger två svenska flaggor: Svea och Naranja 3. Svea med Kullaviksbor och Naranja 3 med Ö-viksbor ombord. Mycket trevligt snack och många rövarhistorier blir det. Dessa två båtar ligger i A Coruna eller Vigo och besättningen kommer hit från kalla Sverige och seglar över sommaren. Inget dumt upplägg. Tyvärr drar en kall och eländig dimma in från sydväst med guppig sjö, den vill inte släppa till sent på eftermiddagen. Ibland är vädret konstigt i dessa Rias. Det blir i alla fall varken en bild eller en promenad på stranden i Ensenada de Barra.

Nä, nu får det räcka, vi drar till Cangas och bunkrar. Prognosen är lite kinkig inför segling till Lissabon så det är bra att det är handlat och klart. I Cangas har hamnkapten vaknat på fel sida och säger bara ”its full go to Moaña”. Jahaa, ok … vad gör man … finns inte så mycket annat att göra än att segla vidare till Moaña. Här finns det en plats och en jättetrevlig och hjälpsam hamnkapten, hyfsat bra WIFI, lägsta hamnavgift någonsin och en välsorterad supermerkado. Så besättningen på Carpe Mare är eniga om att Moaña rocks! Ortsbefolkningen samlar krafter inför en musikfestival på strandpromenaden, folkmusik med mycket inslag av säckpipa, ca 100 meter från Carpe Mare. Okeeej, det är väl bara att vara med då. Rent musikaliskt kanske inte riktigt vår musik men högt och tyngt av kultur och historia, kanske man kan kalla det.

Moaña har i övrigt en sådan strand som vid högvatten är ca 10 meter bred för att vid lågvatten vara en utmaning för den som vill komma till vattnet och till och med doppa sig med hela kroppen. Vissa tar sin handduk och lägger sig ett stycke ut på en nybildat sandö. Söndag betyder här att affärerna är tvärstängda men cafeer, barer och tapasställen är öppna. Men den spanska familjen tillbringar dagen med picknickbord och hela släkten samlad på en gräsplätt i skuggan bakom stranden. Bredvid ligger lekplatsen så kidsen har inte tråkigt. Staden i sig är i övrigt lite osammanhängande, ingen riktigt definierad stadskärna och en strandpromenad med återkommande avbrott som vittnar om tvister mellan den enskilde markägaren och kommunen.

Nu undrar ni säkert vad tandborsten har med allt detta att göra. Jo, så här är det: Svenska måsar har en helvetisk matsmältning. Det som produceras av densamma har en cementliknande karaktär. En och annan sådan varelse har ju då, under året på Stärnö, lättat på trycket sittandes på masttoppen vilket ger en magnifik spridning av produkten. En hel massa små svarta prickar lite överallt på däck är resultatet. Dessa har visat sig vara resistenta mot däckskrubbning med vanlig borste. Så vad gör den pedantiske båtägaren? Jo, sitter med en liten skruvmejsel, en tandborste och allrent och bearbetar bajsplutt för bajsplutt. Det funkar faktiskt. Bara så ni inte blir allt för avundsjuka….