Spanien; Galicien; Ria de Pontevedra; Sanxenxo och Combarro

På väg ner för Galiciens västkust kommer först Ria de Muros, sedan Ria de Arousa och nu Ria de Pontevedra. Nästa heter Ria de Vigo och skall vara speciellt fin.

På många ställen stöter man på musselodlingar i stor skala och då tror jag det handlar om blåmusslor, dom där vanliga man får när man beställer musslor. Lite mer udda är små fiskebåtar med en till tre gubbar i som ägnar sig åt att kratta sjöbotten med en jääättelång pinne med en korgkratta på slutet. Ingen ryggvänlig arbetsuppgift. Förmodligen letar dessa efter sandmusslor, små vita musslor som liknar det man hittar på stranden när man letar skal. Här är dom speciellt många på ett och samma ställe.

Men först Ria de Pontevedra. Själva staden Pontevedra ligger inte vid viken längre utan ett stycke upp för ”rion” (floden) då själva viken har blivit mindre, sumpat till sig så att säga. Här byggdes tydligen Columbus båt Santa Maria.

Nu när besättningen bara har sig själv att bry sig om, beslutas det att försöka ankra så mycket som möjligt, både för att det är trevligt och för att snåla in på några hamnavgifter. Mitt på denna Ria kastas ankaret vid en lång sandstrand och staden Sanxenxo. Det blåser småspik så skepparen är mån om god och tillförlitlig ankarbotten. Han blir glad och trygg och lugn när det står ”sand” på sjökortet och det gör det här. Och förresten kastas här på Carpe Mare inget ankare, det skulle se ut det att kasta runt med 30 kg ankare, det släpps fint ner med hjälp av elektronik och mekanik. I guideboken varnas det för all night disco och onekligen är detta en väldigt turistig ort och strand. Medelhavet släng dig i väggen. Carpe Mare låg fint kvar på samma ställe trots upp till 18 m/s under natten. Spade ankare skall man ha!

Men nu åker vi vidare.

Combarro ligger längst upp i viken. Här finns också turister men det är i en helt annan skala. Så här ser stranden ut från båten sett och så här ser båten ut från stranden sett. För tillfället transporterar besättningen sig med hjälp av kajak fram och tillbaka till torra land. Det börjar gå riktigt bra!

Här har dom haft råttproblem för länge sedan och någon klok ortsbo hittade på att ställa små hus som matförråd på stolpar och göra smala vädringshål så dom små gnagarna inte kommer in. Det och en pytteliten gammal stadskärna direkt vid vattnet med små vindlande gränder är attraktionen här.

Ligger man för ankar så måste den dagliga motionen planeras lite mera noggrant eftersom man inte kan lämna båten bara så där. Det skulle tas en långpromenad med lite bergsbestigning och fin utsikt. Starta tidigt för att undvika varmaste tiden är viktigt. Men ack så brant det är och varmt trots den tidiga timmen. Och mitt i värsta stigningen står en skylt som för en svensktalande andfådd klättrare kan te sig något provocerande. Man gör väl som man blir tillsagt….

Fin utsikt blev belöningen efter uppförsbackeslitet.

Och en del spansk landsbygd blev det på köpet.

Inte nödvändigt med quadricepsträning efter nedåtgående promenad i denna backe kan jag lova.