Frankrike; Audierne, Iles de Glenan, Belle ile

Igenom sista ”racet”, pust, skönt! Det där sista var väldigt snällt när Carpe Mare passerade. Enligt pilotboken skall det passeras just vid slack vill säga en halvtimme två gånger om dagen och absolut inte med motström. Motorn fick jobba hårt en stund där för att inte hamna i just motström. Det var på håret men en till kom igenom ännu lite efter. Från nu är ström och tidvatten inte alls lika besvärliga….tror vi.

Udden efter Raz de Sein skall vara porten till solen. Det vore ju väldigt trevligt. Här börjar det blåsa nordliga vindar vilket innebär att högtrycket som brukar ligga och snurra över Azorerna bestämmer vädret istället för dom där lågtrycken över dom brittiska öarna. Och ja mössan och yllet under har inte behövts sedan den där udden. Gött!

Besättningen unnar sig en vilodag i en ickerullande ankarvik utanför Audierne vilket visar sig vara en ganska vanlig liten fransk stad liggandes längs med en flod och med en fin strand utanför.

Härifrån delges ni några studier i växtlighet på stenmur som upptäcktes på en promenad inåt land. Ja ni läste rätt. Promenaden gick inte bara längs med vattnet. Kors i taket! Grönt och fint på franska landsbygden.

Från och med nu finns det öar att anlägga istället för fastland och det är ju alltid lika lockande. Till och med en fransk liten skärgårdshörna. Iles de Glenan med Europas enda korallstrand. Men återigen det där med högt och lågt vatten. Stranden finns där några timmar för att sedan långsamt sjunka i havet och kvar blir bara en grön liten, liten ö. Ankrar men bakom en ö så är det inte säkert att den finns kvar sedan, i alla fall inte hela.

Här kom också flaggfunderingen. Ni som kan något om Frankrike kanske kan förklara. I Sverige, Danmark, Holland, Belgien och till och med Tyskland för alla båtar en flagga och oftast i vettig storlek och skick. I England är flaggetiketten lite extra. Tidigare marinofficerare har blå flagga och har man någon typ av utmärkelse så visar man det med en krona eller liknande i flaggan. Vissa ”fancy” båtklubbar får köra sin egen färg på flaggan. Och så kommer man till Frankrike. Ett land som ger intryck att ha en ganska tydlig nationell stolthet med nationalsången som första inslag varje morgon i skolan (i alla fall när skribenten var utbytesstudent). Och så är flaggorna på båtarna pyttesmå, urblekta och slitna eller ganska ofta inte alls. Je ne comprends pas….

Ja just det…glömde nästan delfinerna.

Tre olika familjegrupper hälsade på idag under seglingen. Dom syns en bit bort, kanske 20 individer och så kommer 3-4 stycken och kollar in vem den där blåa magen tillhör som seglar förbi. Simmar bredvid en stund, lite på sidan så dom kan titta upp. Kommer fram till att detta är ingen fiskare, ingen mat här inte. Lite i bogvågen….. för långsam för att vara en attraktiv lekplats. Och så är dom borta. Men jättehäftigt att dom kommer så nära och är så nyfikna. Hoppas på mer sånt.