Frankrike; L´Aber-Wrac´H, Ile d´Ouessant

Bretagne är ju Frankrike men vill vara lite sig själv också. På engelska heter det Brittany. Lätt att förstå att det finns mycket brittiskt inflytande här. Skyltar och liknande är skrivet båda på franska och på ”bretagne-mål”, vad det nu kan heta. En del ortsnamn liknar inte riktigt det jag föreställer mig som franska. L´Aber-Wrac´H är ett sådant. Vad händer i L´Aber-Wrac´H? Inte särskilt mycket faktiskt. Det som finns är dock ett UCPA läger där barn och ungdomar lär sig segla, paddla kanot, surfa och sånt. En himla massa kids som verkar ha väldigt roligt. Dom som inte jobbar med att valla kidsen på läger odlar musslor. Det tror vi att det är i alla fall.

Ståendes upp till midjan i 12 gradigt vatten fixar dom med sina odlingar. Traktorerna är också vattentåliga verkar det som. Vid högvatten syns inte odlingarna överhuvudtaget. L´Aber-Wrac´H ligger bra till om man vill ge sig iväg över Biscaya eller om man just kommer tillbaka från Azorerna efter en säsong i Caribien. Ett holländskt par, som just hade landat efter sin hemsegling från Azorerna, hamnade i Carpe Mares sittbrunn och lustigt nog fanns det gemensamma bekanta. JRSK vännerna (jorden runt seglar klubben i Göteborg) Swededreams och Nanny  som avseglade förra året till Caribien.

Ile d´Ouessant ligger längst ut, utanför den bretagniska halvön. Frankrikes västligaste punkt, tror jag. Tar man en karta och ser hur det ser ut så är det lätt att förstå att här finns ett och annat ”russel” runt uddarna och i genomfarterna. Det var detta och den lite längre söderut belägna ”Raz de Sein” (heliga racet) som i tidigare inlägg beskrevs som mästarprov. Oh jävlar vad stökigt vatten det kan bli! Även om Carpe Mare efter noggrann planering passerade i optimerade tidvattenförhållanden och vinden var ganska snäll så blev det rena berg och dalbanan. En liten detalj som gjorde upplevelsen ännu lite mera spännande var att det på väg ut till ön rullade in en tät dimma. Mycket bra med allt nymodigt IT stöd, men den ”gamla hederliga” radartekniken är ju ändå guld värd. Sedan gör det ju inte ont att det går att lägga radarbilden över sjökortet i plottern så man kan kolla om sjökortet stämmer med verkligheten.

Fyren på bilden – ser ni fyren? – den hade vi full koll på i radarn långt innan den dök upp på riktigt. Dimman lättade just över ön senare på dagen och vi fick se dom vackra vyerna och ta en promenad genom byn. Här har man blåa fönsterluckor och en och annan övrig detalj i stadsbilden har också fått den färgen.

Moder natur intensiva försök att vagga oss till sömns där ute i viken på Ile d´Ouessant ledde till skavsår på örat hos undertecknat och en skeppare som håller sig krampaktigt fast i kudden för att hålla sig kvar i kojen. Då tar vi väl det sista ”racet” direkt utan en natt till i denna rulliga vik…