Ja, nu har vi legat i Bremerhaven, av alla ställen, i 5 dagar och kommer att vara kvar minst lika länge till. Och vad har vi ägnat oss åt då, jo ”arbete”. Vi som skulle vara ”lediga”.

Det har nog blivit en bra bit mer än 40 timmars vecka sedan lossläggningen. Först långa seglingar med nattpass utan hänsyn till ATL och nu nedmontering, mek, slip och målpass på en sisådär 12 timmar/dag. De vanliga träningspassen är inställda för tillfället….det blir ”burpees” och ”squads” så det räcker ändå.

Vi kom fram i torsdags kväll, gjorde ”stan” på fredag inklusive inköp av lokalt internet (en upplevelse och historia i sig) mekade loss allt som vi kunde hitta och komma åt på masten i lördags och började tvätta och slipa bommen på söndagen. Tvätt av alla rep som plötsligt blir tillgängliga sker parallellt. Måndag har kranmannen tid med oss och masten åker av. Ännu mer mekas loss och fler tampar blir tillgängliga för tvätt. Marinan vi ligger i heter Marina Bremerhaven, vilket ju låter rätt ”centralt”. Icke så, naturskönt möjligtvis. Mastkranen och hallen där masten kan mekas och målas ligger en 20 minuters promenad från marinan. Släpa slipmaskin, dammsugare och alla verktyg på en 20 minuters promenad känns inte så lockande. Hmmm…snacka lite med Herr Inselman som har grannhallen och en liten brygga att ligga på i närheten av mastkranen. Jo det gick, dessa två första mastjobbardagar. Imorron är lilla bryggan upptagen av Herr Inselmans kunder ….

Citylivet och mataffären ligger en ganska lååååång promenad bort eller en båtfärd med anläggning på hamnkaptens hänvisning och sedan en 10 minuters promenad. Så motionen behöver vi inte vara oroliga över.

Nu blir det två lager lack till med 24 timmars torkning emellan ( onsdag och torsdag räddade), fredag ”don`t touch” och slappna av, lördag, söndag påmontering av allt som innan monterades av och måndag kommer den nya riggen. Påmontering av densamma och påmastning. Tisdag allt som inte blev klart på måndag, vilket lär vara en del…. om nu allt går enligt plan.

Sedan kommer kanske det där med ”arbete” ändå att bli ett lite mer avslutat kapitel, eller?

Och för er som har legat sömnlösa och funderat på hur det gick med de kvarglömda nycklarna, jo dom skickades hem med den gammaldags företeelsen (men ack så praktiskt ibland) posten och har kommit i rätta händer för länge sedan. Sov nu gott.

Några bilder som illustrerar vår tillvaro kommer här.