Fartyget

Om farkosten och allt man kan behöva för långsegling

Carpe Mare är byggd på Dynamique Yachts i Andilly som ligger strax utanför La Rochelle i Frankrike. Varvet drevs av familjen Jeanneau och det startades på 80-talet för att under eget varumärke bygga ”large luxury boats”. Vanligast förekommande är nog Dynamique 47, men det har byggts ett antal 44, 50, 52, 62, 80 och åtminstone en 110 fots yacht. Carpe Mare är en Dynamique 52 och den härstammar, vad vi kan förstå i rakt nerstigande led från Dynamique 47. De gjorde först en ny variant med däcksalong på samma skrov som 47:an – Dynamique 50. Även mycket annat är gemensamt som tex riggen och en hel del av däckslayouten. Nästa generation fick en ny (och mycket snyggare) design på överbyggnaden och döptes då till Dynamique 52, trots att skrovet fortfarande är ungefär lika långt som ursprunget.

Varvet lades ner 1995 i samband med dåliga ekonomiska tider, så vi har inte lyckats få fram mer information än vad vi hittar på nätet. Det vore trevligt att få fram en teknisk specifikation och tillverkningsritningar, men för att leta fram det så behöver man nog behärska franska betydligt bättre. Det vi alltid får höra när vi träffar någon fransman som vet något om Dynamique är: ”It´s a good boat, a strong boat.”

Sedan 2004 har Carpe Mare utvecklats till att även bli en mycket ändamålsenlig långfärdsbåt ämnad både för varma och kalla klimat. De förra ägarna Åsa och Daniel har lagt ner mycket tid, tänkande och investeringar och på den vägen har vi fortsatt sedan 2011.

 

Lite Grunddata:

  • Skrovlängd enligt transportstyrelsen 14.44m
  • Bredd 4.5m
  • Djupgående 1.8m (Järnköl med vinge)
  • Roder med 2/3 skädda
  • Deplacement ca 15 ton
  • Masthead rigg från Sparcraft
  • Genua 70 m2
  • Stor 37 m2
  • Gennnaker 140 m2
  • Parasailor spinnaker 165 m2
  • ”Gammelgenua” ca 70 m2
  • Stormfock 10 m2
  • Perkins M90 (4.236) – 80 hp
  • Fast trebladig propeller på rak axel
  • Vattentank ca 650 l
  • Dieseltankar ca 450 l + 250 l
  • Septictank ca 125 l

 

Generellt:

Skrovet är byggt i glasfiberarmerad plast. Det har ett väl tilltaget kölsvin och kraftiga bottenstockar. Det ringa djupgåendet är ofta till stor fördel då vi kan ”knö” oss in där man normalt inte får in en båt i Carpe Mares storlek. Det finns många ställen man missar om man dras med ett större djupgående än 2m. Nackdelen är såklart sämre höjdtagningsförmåga, framförallt vid lite vind.

Inredningslayouten med däcksalong är en av båtens stora fördelar tycker vi. Salong med 360 graders utsikt genom stora ”fönster” i härdat, ”oceansäkert”, isolerglas. Längsgående kök med nära 3 meter bänkyta i Corian och god sikt genom samma fönster. Maskinen är placerad lättåtkomligt under stora luckor i salongsgolvet. Navigationsplats, en toalett, samt största hytten, är placerade midskepps där rörelsen är som minst vid segling.

Även de två gästhytterna ligger nära rörelsecentrum. Därefter vidare förut följer ytterligare en toalett samt kombinerad verkstadsbänk och tvättstuga. Längst fram finns en förpik med våningskojer. Denna lite ovanliga layout är inte optimerad på invändig volym, som många modernare båtar utan här finns otroligt gott om stuvutrymmen både ute och inne. Under bänkarna i sittbrunn finns tre gigantiska stuvar, där alla tampar, fendrar, segel, jolle, kajak mm mm får plats. Inomhus under kojer och soffor finns enorma utrymmen och dessutom finns det garderober och skåp i varje hytt. För god ventilation är alla hatches (10st) framåtriktade och det finns 6st öppningsbara ventiler i skrovet.

Ritningen nedan stämmer inte riktigt med verkligheten men nära på.

Utvändig layout är också okonventionell då masten är placerad långt fram och röstjärnen till akterstagen fäster i bakkant på salongen. Detta ger en säker sittbrunn utan storbom eller skotvagn som riskfaktor. Storskot, storfall, rev, kick och cunningham sköts från två vinschar i bakkant av salongstaket medan vinschar till genua och spinnaker sitter där de brukar göra.

Mastens placering ger också utrymme för en stor targabåge med inbyggd bimini. Här får vi vår huvudsakliga energiförsörjning från stora solpaneler som blir väldigt effektiva eftersom de aldrig skuggas. Trots mastens förliga placering så balanserar Carpe Mare fint med en lätt lovgirighet.

 

Rigg och segel

Masten är från Sparcraft och vi lackerade om den i samband med utbyte av all stående rigg 2016.

Med tanke på vad vi sett och hört om andra båtars rigghaverier sedan vi lämnade Sverige så känns det som att försäkringsbolagens krav på att byta stående rigg var tionde år ändå är rimligt. Vi uppskattar också Sparcrafts design på infästning av vanten med raka terminaler och ett rejält ”backing shell”. Vanten går över två par raka spridare och fäster i extremt överdimensionerade röstjärn i däck, vars belastning tas upp av kraftiga plastade knän. När vi spänt riggen och sedan kontrollerar den efter en atlantöversegling, så håller den exakt samma värden. På förstaget sitter en Profurl rulle som har fungerat helt utan anmärkning. Vi bytte dock lager i den 2016 i förebyggande syfte.

Inför långresan har vi kompletterat med ett inre förstag samt extra backstag i höjd med övre spridarna. Vi hoppas dock slippa det väder som krävs för att använda den passande stormfocken som Hamel sails sytt åt oss.

Vi beställde även två spirbommar i kolfiber för att kunna segla undanvind med dubbla spirade försegel. Kolfiber är en dyr lösning men trots att de är 6.8m långa så klarar vi tack vare detta ändå att hantera dem själva. Det är lite pyssel att rigga bommarna, men när de väl är uppe så går Carpe Mare stabilt och helt utan fladder i seglen, vilket är bra för livslängden. Vi måste bara kontrollera spinnaker-fallet en gång per dygn och justera skavskyddet. Fallet skaver lite mot utgångsbeslaget i masten.

Bommarna har vanliga spinnakerbeslag i ändarna och för att undvika skav på skoten så har vi designat ”trådrullar” som skoten kan löpa genom. Bomnockarna fixeras med var sitt fall samt nedhal både för- och akterut. Här har vi också fått göra en patentlösning med en ändlös dyneema-slinga för att undvika skav och slitage. När man seglar dygn efter dygn på samma bog så nöter man på samma centimeter av fall och skot, så det gäller att kontrollera och justera alla punktbelastningar minst en gång per dygn. Bommarna behöver också någonstans att bo när de inte används så vi har ordnat med fästen på däck och så kan den ena bommen hissas upp på mastskenan som alternativ.

Storseglet som är sytt på North Sails är traditionellt med fullattor och tre rev. De två första reven är dragna som ”double line reef” till vinscharna på salongstaket. Skulle vi se riktigt otrevligt väder framför oss så kopplar vi om till att kunna använda andra och tredje revet istället.

Genuan, också den från North Sails, har tjocka rep insydda i förliket för att få en hyfsad form även när det är inrullat. Vi är väldigt nöjda med dessa segel som snart är 10 år gamla och fortfarande håller fin form. Det återstår att se när solen har gjort sitt till för att bryta ner duk och sömmar.

Gennakern är även den från North Sails och är en favorit på rätt bogar mellan 5-8 m/s.

Vår Parasailor spinnaker är ett speciellt segel som när det väl är uppe på undanvind ger båten bra framdrivning och stabilitet. Lite pyssel dock att få upp det så vi har använt det mindre än vad vi trodde. Antagligen för att båten går så bra med spirade försegel och att människan av naturen är lat.

Gammelgenuan är original sedan 1995 och den har Hamel sails sytt fast på en gennaker-rulle åt oss. Fungerar helt utmärkt tillsammans med en spirbom.

För att hantera krafterna från skot och fall så har vi bytt till Harken 60 resp. 40 elvinschar och flyttat de gamla, Harken 52, skotvinscharna akterut för att tjänstgöra som Spinnakervinschar samt för preventergajen. Som en parentes kan sägas att kraftiga elvinschar är mycket användbart när vi skall lägga till långsides med de 15 tonnen i sidvind 🙂 Vi brukar koppla ett spring till elvinschen och på så sätt har vi bra kontroll över tilläggningen.

 

Maskin

Nu är det ju långsegling vi är ute på, men en av de allra viktigaste komponenterna i en god långfärdsbåt är en tillförlitlig maskin som är dimensionerad för att kunna gå dygnet runt utan uppehåll. Vår Perkins M90 är just en sådan. Ursprungsdesignen från 60-talet (Perkins 4.236) var främst tänkt som traktormaskin, men har även använts i mängder av andra lantbruksmaskiner, truckar, mindre lastbilar, generatorer och då även marinkonverterad med beteckningen M90. Vår maskin når snart 5000h, men dit kommer man ju ganska snabbt med en traktor eller för den delen ett elverk.

Vi pysslar om vår kära maskin med favoritoljan och färska filter enligt schemat. Väl filtrerad diesel är hittills också ett framgångsrecept. Vi har två dieseltankar och försöker att alltid bara fylla sekundärtanken när vi tankar. För att sedan fylla över från sekundärtank till huvudtank så använder vi en vanlig elektrisk matarpump och ett cav-filter. Alltid bara ren och fin diesel i huvudtanken som dessutom är ordentligt rengjord av förra ägarna. Tankarna är på sammanlagt ca 700l och det ger en räckvidd på drygt 200 timmar i 6 knop. Rekommendationen är att man bör klara minst en vecka för maskin. Vi går alltid på låga varv för att öka livslängden på maskin och samtidigt spara diesel.

För hamnmanövrer har vi en ”Maxpower 100 DUO” bogpropeller som gör skillnad i trånga lägen även om vi nog skulle önska lite mer kraft ibland.

 

Navigation

Vårt främsta navigationshjälpmedel är en Furuno TZTL12F. Kombinerad plotter, radar och ekolod som även visar AIS-mål i en ”flatscreen” helt utan mekaniska knappar eller rattar. Helt fantastisk apparat 🙂 Den är placerad på salongstaket under sprayhooden och både rorsman och övrig besättning har god uppsikt över den. Dessutom kan man stå bakom stängd dörr, under uppfälld sprayhood och bara sticka upp huvudet genom skjutluckan för att kolla plottern eller radarn om det är riktigt skitväder.

Sjökorten är ”mm3d” från Jeppesen och de har hittills varit 100% korrekta förutom en marina på Guadeloupe där specialen låg några meter fel.

Plottern är kopplad via ethernet med en DRS4D radar dome samt via NMEA 2000 till ett Raymarine nätverk bestående av en Smartpilot x30, vindgivare, ekolod, logg, roderlägesgivare, vindinstrument samt ett antal repeaters varav en faktiskt är placerad i vår hytt. Bra att kunna hålla koll på vinden och kursen bara genom att öppna ena ögat. Plottern och radarn är även kopplad via ethernet till en laptop med navigationsprogrammet ”Timezero”. Vi kan använda samma färska sjökort både på plottern och på laptopen, vilket innebär att vi har två av varandra helt oberoende system. PC:n har en egen GPS:puck. När PC:n är kopplad i nätverket så kan vi även kontrollera och se radarn på den både i radarläge och som overlay på sjökortet.

I systemet finns även en Furuno FA150 AIS vars mål syns både på plottern och i Timezero. Ett riktigt muskedunder till AIS:sändare och mottagare som är klassad för yrkessjöfart. Vi syns tydligt och i god tid så att de stora fartygen vet när de behöver väja 🙂 Nackdelen är att den drar en hel del ström.

För ytterligare backup så har vi OpenCPN på tre datorer, en platta och två telefoner. De har var och en sjökort från 2011 nerladdade för hela världen.

Skulle då inget av detta fungera så har vi en sats med ”take-me-home-sjökort” på papper.

Dock behöver vi ändå pilla fram en GPS:signal då och då ur något av alla instrument för att ha riktig nytta av dem. Vi har ännu inte skaffat någon sextant.

Vi har fyra separata ”riktiga” GPS-antenner, två GPS-puckar med USB, 2 telefoner, en platta, en bärbar vhf med inbyggd gps och till sist har vår IridiumGO också en gps-antenn. Och ännu mer till sist så har vi kvar vår gamla Garmin GPS 72.

Vår autopilot heter ”Mimmi” och utöver Raymarine-hjärnan så har hon en stark arm i hydraulcylindern ”50ST20” från Lecomble & Schmitt. Den verkar direkt på roderkvadranten. Ingenjören ombord gillar att använda hydraulik för linjära rörelser. Hittills har hon styrt som längst helt utan avbrott när vi gick över Atlanten. Autopiloten är en av våra allra viktigaste system. Oftast är vi bara två ombord och om en av oss måste styra hela tiden för att autopiloten är trasig eller inte skulle klara sjögången så blir det svårt att vila för den andra. Som backup har vi sparat den fullt fungerande styrdator och hydraulcylinder som satt monterad när vi köpte båten. Det är samma grejer, bara en generation äldre och vi kan byta dem ganska snabbt om åskan skulle slå ut datorn eller om hydrauliken skulle kinka. Mimmi kan styra antingen på kompasskurs eller mot vindriktning.

För att hålla koll på vädret så finns det massor med information så länge man är uppkopplad, men vår huvudsakliga källa är ett abonnemang hos ”Predictwind”. Där kan vi alltid plocka hem färska prognoser två gånger per dygn via vår IridiumGO. Det har fungerat väldigt stabilt och tryggt hela resan hittills.

 

Kommunikation

Att få tag på internet är ofta en utmaning och det är en betydande utgift i budgeten. Vi har en ”TheWiriePRO” som är hjärtat i vårt lokala nätverk och med vilken vi kan ta in en wifi-signal på ganska stora avstånd. Den har även en inbyggd GSM-mottagare. Gratis wifi finns ganska sällan att hitta, men ibland kan man ta en öl eller en espresso på det närmaste ”placet” och få deras lösenord. Ibland finns det betal-wifi. Oftast skaffar vi också ett lokalt sim-kort för datatrafik.

För kommunikation mellan fartyg så har vi en fast monterad Nexus NX2500 VHF samt två bärbara. En ICOM IC-M91D och en Sailor SP3510.

För satellitkommunikation har vi en IridiumGO. Med hjälp av denna fantastiska apparat får vi alltid ner väderprognoser, vi kan skicka och ta emot mail och vi kan även skicka ”SMS” till andra båtar som har en dito. Dessutom kan man koppla upp sig mot internet mot lättviktade siter för att tex plocka ner väderfax eller se lite nyhetsrubriker. Sedan går det såklart att ringa via IridiumGO också, genom att koppla upp en vanlig mobiltelefon.

För mer traditionell kommunikation har vi ett komplett signalställ ombord. Det enda vi använt hittills är karantänsflaggan ”Q” varje gång vi ankrat i ett nytt land. Och så Katharinas hemsydda gästflaggor såklart 🙂

 

Säkerhet

Man kan ha hur mycket säkerhetsutrustning som helst ombord, men viktigast är ändå att alltid vara kopplad med sele och att ha ett eget regelverk som man följer. Vi har alltid sele och livlina på fördäck om det inte är platt vatten och även i sittbrunn på natten. Om en av oss sover och den andra av någon anledning måste upp på däck, så väcker vi alltid den som sover. Det innebär att den som är ledig sover bättre. Skepparen får alltid väckas om man är det minsta osäker på något. Alltid bra att ha någon att diskutera med samt att vetskapen om att ingen chansar på en manöver eller segelsättning gör att skepparen sover bättre..

En annan bra säkerhetsregel som vi stulit från ”Mary af Rövarhamn” är att ”Fegast vinner”.

Viktigt också med kontrollrutiner. Alla system nöts och slits och behöver regelbunden översyn så att man förhoppningsvis kan hitta problemen medan de ännu är hanterbara.

Nedan följer en lista på den säkerhetsutrustning vi har valt att ha med oss ombord:

  • Diverse flytvästar med inbyggd sele
  • Ett par selar utan flytväst
  • Jackstays alltid kopplade och de löper hela vägen från sittbrunn till stäv.
  • Fyra av flytvästarna har en ”Mob1” monterad. Den väcker besättningen via DSC på VHF:en och sänder sedan en AIS-position om flytvästen utlöser. Fiffig apparat, men egentligen onödig eftersom om den löser ut så har man antagligen inte följt den viktigaste regeln om att alltid vara kopplad.
  • Diverse överlevnadsdräkter
  • Rostfritt ”staket” vid mastfoten
  • Badstege som går att nå från vattnet
  • Hansalina
  • Preventergaj till storbommen (används alltid)
  • Två elektriska och två manuella kraftiga länspumpar samt vattennivålarm i kölsvinet
  • Brandvarnare, brandsläckare, brandfilt
  • Brandskyddsplåtar runt och över gasolköket
  • Fjärravstängning till gasoltuben
  • Träkoner fästade vid varje skrovgenomföring
  • Diverse klet och grejer för nödlagning av hål i skrovet (så gott det nu kan gå)
  • Jordfelsbrytare till 230V systemet
  • Hjärtstartare
  • Doktor, samt mycket omfattande medicinförråd 🙂
  • IridiumGO för att alltid kunna kontakta sjöräddning, läkare, eller anhöriga
  • Fast och bärbar VHF, samt nödantenn till den fasta VHF:en. (att använda om masten trillat ner)
  • Livflotte och välutrustad grab bag inkl. handjagad watermaker
  • Flares och LED-flare
  • Epirb

Övrigt under säkerhet som är värt att nämna är att vi har inbrottsskydd i alla ”hatches” så att de kan stå öppna för vädring utan att någon kan ta sig in. Dock går de enkelt att låsa upp inifrån om man behöver evakuera den vägen.

Vi beställde också ”en flock” med abloy hänglås i olika storlekar men med gemensam nyckel, samt ganska många extranycklar.

En annan säkerhetsaspekt är att kunna ankra säkert. Vi har ett ”Spade” ankare med 100m kätting som har fungerat utmärkt hittills.

 

Energiförsörjning

Vi har valt att skaffa den största delen av vår energi från solpaneler av flera skäl. Först och främst därför att vi har en bra placering för dem där de aldrig är skuggade – ens delvis – vilket gör stor skillnad i verkningsgrad. Dessutom är det både tyst, underhållsfritt och inte minst miljövänligt. Vi har två grupper av paneler varav den ena är placerad under bommen och även om den är på sammanlagt 170W så ger den bara ett litet bidrag då den alltid är mer eller mindre i skuggan. Man lär sig… Den stora gruppen på targabågen är desto mer effektiv. 2X325W ”Panasonic – HIT” paneler med en driftspänning på ca 65V fram till regulatorn (100/50 från Victron) ger all el vi behöver när vi ligger för ankar och även dagtid när vi seglar. På nattsegling så använder vi även vår ”Sailgen” släpgenerator som laddar sisådär 10-15A om vi håller över 6 knop vilket vi ju inte alltid gör. Autopiloten ”Mimmi” jobbar alltid dygnet runt när vi seglar.

För att lagra den energi vi producerar så har vi 5x150Ah ”Victron” Gel-batterier i förbrukningsbanken, samt 2x60Ah i en särskild batteribank för bogpropeller och ankarspel, samt ett startbatteri på 55Ah.

En ”Xantrex” Batteriövervakare hjälper oss att hålla koll och målsättningen är att aldrig gå ner till lägre är 80-85% laddning. Vanligtvis pendlar vi från 90-95% till 100% över dygnet. Detta ger en lång livslängd på de dyra batterierna. Tre av våra förbrukningsbatterier är från 2006 och”still going strong”.

Vårt system för landström består av en ”Victron” skiljetransformator som förhindrar galvaniska strömmar, en ”Victron – Phoenix 12/2000/100” kombinerad laddare och inverter samt en jordfelsbrytare. Vi har bara kopplat landström en gång sedan vi lämnade Sverige, men invertern används dagligen, framförallt till vår 230V vattenkokare som sparar en hel del gasol åt oss. Även vår tvättmaskin går på 230V.

På förbrukningssidan finns watermaker, tvättmaskin, stor plotter, kraftfull AIS, radar, vhf:er, hydraulisk autopilot, två datorer, vattenkokare, kylskåp, elvinschar (närmast försumbara), wifi, IridiumGO (liten förbrukare), två mobiler, belysning, lanternor, inverterns förluster, batteriladdare till småbatterier, fläktar (används sällan) samt tryckvattenpump men vi använder inte frysen till vardags. Denna lista är inte i någon särskild ordning.

För att vi skall få lite koll på vem som förbrukar vad, så har vi skaffat en tångamperemeter som mäter likström.

 

Värmesystem

Värmesystemet ombord gör att vi klarar en sydsvensk vinter riktigt bra så länge vi har landström. Det är ett vattenburet system med väl dimensionerade radiatorer i varje utrymme. Förra ägarna har bott året runt ombord och vi har spenderat en vinter i Sverige och det fungerar riktigt bra. Skrovet är till stor del isolerat och innertaket är tilläggsisolerat med 5cm stenull. De stora fönstren i salongen är tvåglas, isolerglas, som dessutom är härdat för att vara ”ocean proof”. På alla hatches lägger vi en träram med en plexiglasskiva för att hålla undan kondensen.

Värmekällorna är:

1st. Webasto, 2st. elpatroner samt gångvärme från maskin. Skall vi spendera mer tid i kalla vatten så önskar vi oss en dieselvärmare som är lite snålare med elen än Webaston.

Detta system är även kopplat till varmvattenberedaren, så vi har alltid varmvatten om vi kör maskin en stund eller har värmaren igång. Jag funderar på att hitta på någon klurig automatik för att koppla överskottselen från solpanelerna till varmvattenberedaren. Kanske finns det någon grad att hämta där ibland.

 

Färskvatten

 

Sedan vi skaffade vår ”Schenker” watermaker så har vi kunnat göra om den ena vattentanken till bränsletank, vilket ger oss längre räckvidd för maskin. Den vattentank som finns kvar är på ca 600-650l och på det kan vi alltid klara oss i hamn, även om watermakern skulle ge upp av någon anledning. Vi har även ca 50 liter köpevatten på flaskor som en sista extra hygienisk reserv. Watermakern ger 60 l/tim och drar ca 20A. En god sak förutom låg energiförbrukning är att den har två separata matarpumpar. Går alltså att köra på 30 l/tim även om en pump har lagt av.

Skulle vi behöva fylla tanken från en marina så kopplar vi alltid in ett kolfilter på slangen så att vi får bort den värsta klorsmaken och en hel del partiklar. Det händer väldigt sällan, men om vi ligger en längre tid i en marina eller ankringsvik med ”sunkigt” vatten så kör vi inte gärna watermakern utan då blir det ”bryggevann”.

Senaste påfundet är att koppla vattenslangen så att vi kan spola däck med eget sötvatten. Om bara solen skiner och havsvattnet är fräscht så är vi ifatt med vattenförbrukningen dagen efter en rejäl spolning.

 

Tvätt

Vi har en liten 3kg tvättmaskin som vi kör på el från solen och vatten från watermakern. Vi kan köra 1-2 maskiner på en solig dag och då även kompensera vattenförbrukningen med watermakern.

 

Toaletter

Båttoaletter är ett kapitel för sig. Det finns många funktionsvarianter och prisklasser. Vi hittade en ny manuell toalett från Raritan som heter ”Fresh Head” och den verkar hålla vad de lovar. Finesserna är att den spolar med sötvatten och att den har en membranpump för utloppet. Sötvattenspolning innebär att det inte bygger upp avlagringar i slangarna och membranpumpen klarar av det mesta som skall igenom utan protester. Det går åt lite sötvatten, men det löser watermakern och solpanelerna.

För duschen har vi äntligen bytt ut den värdelösa automatiska ”duschlänspumpslådan” till en solid membranpump som vi kör med en vippströmbrytare i badrummet när det behövs. Den är högljudd, men stabil..

 

Reservdelar

Vi har mängder med reservdelar med oss. Det är inte så lätt att prioritera eftersom man får räkna med att allt går sönder förr eller senare. Självklart mycket rörliga delar till ”Mr Perkins” så som komplett vattenpump, generator och termostat, men även packningssats, spridare och lite annat. Förbrukningsvaror som filter, olja, anoder och impeller skall alltid finnas ombord.

För autopiloten har vi satt in en ny hydraulcylinder och en ny styrdator som vi hoppas skall hålla hela vägen, men vi har de gamla sparade, rejält inpackade i aluminiumfolie och plastpåsar så att de skall hålla sig åsksäkert och fuktfritt.

Vi har nål och tråd, segelduk, sikaflex, självhäftande segelduk, en ”Sailrite” symaskin samt diverse ”snören” och rep för att underhålla och reparera segel och för att sy olika projekt i kapellväv.

Jag kan inte räkna upp alla reservdelar här, men det är många lådor. För att hålla koll på var de är stuvade så finns det en särskild flik i underhållsdokumentet där alla reservdelar, slangar, rördelar, däcksbeslag, undanstuvade ”sällanverktyg”, elgrejer och mycket annat finns dokumenterat.

Både pris och tillgång på delar skiljer sig mycket mellan olika länder och det tar tid och är dyrt att flyga in delar, så man får passa på att handla när tillfälle ges och priset är rimligt.

 

Underhåll

 

Vi har byggt ett enkelt underhållsschema/loggbok i excel för att minnas när vi bytte vad senast.

Ombord finns en bra arbetsbänk där verktygen finns lätt tillgängliga.

För underhåll av botten har vi en ”Powerdive” kompressor med slang och regulator. Den går på 12V och en person kan gå ner max 12m om det skulle behövas. Idag sitter vi på Bonaire och inväntar stormen ”Bret” och då kom den också till nytta för att få fast kraftigare linor vid mooringen.

 

Transport

Vår ”dinghy” heter ”Magic Carpet” 🙂

Det är en gammal Achilles jolle i hypalonduk, men utan RIB-botten, med en 10 hp Tohatsu fyrtaktare. Fungerar klart bättre än förväntat. Visst kan det stänka över ibland när det är blåsigt och hög sjö och vi måste köra sakta, men om det inte är för besvärligt så flyger vi fram på vår flygande matta i sisådär 16 knop. En fördel jämfört med en RIB är att vi kan stuva undan hela jollen vid längre överfarter. Att inte ha någon jolle surrad på däck eller i dävertar känns bra när det blåser.

Motorn kan vi hissa upp på pushpiten med hjälp av en svängarm och den ena elvinschen.

Vi låser alltid jollen när vi lämnar den och även på natten, när den hänger bredvid båten i storfallet, med en 6mm rostfri kätting och ett abloy-lås ur låsserien. För att spara våra ryggar när jollen skall upp på en strand, så har vi fällbara hjul på akterspegeln. Just nu under uppgradering till större diameter då de gamla var för små och mer fungerade som broms i den mjuka sanden..

 

Mat

Förvaring av mat är ett viktigt kapitel. Vi har en bra kyl med kompressor från ”Isotherm” Den håller oftast tillräckligt svalt även när vi har 30 grader ombord. En portabel frys på 15l, som vi bara använder ibland, finns också. Vi förvarar alla torrvaror i ”Lock´n´lock” burkar i massa olika storlekar för att hålla ohyran utanför. Ingen wellpapp tas ombord på grund av risken för kackerlackor.

När båten byggdes var det populärt med en stor isbox ombord, så det finns också, även om den oftast bara används som förråd. Vid långa överfarter fyller vi den med is och fryst, portionsförpackad, lagad mat och klarar oss på det den första veckan.

Lagar mat och bakar gör vi på en tvålågig gasolspis med ugn, samt en gasolgrill på akterpulpiten.

Vi har sammanlagt 7st 3kg campingaz-flaskor i aluminium och på det klarar vi oss ca 8-10 månader.

 

Diverse

Övrig utrustning vi har ombord som kan vara värd att nämna är:

  • Kapell till genuan som extra solskydd under längre uppehåll
  • Aktermonterat ankare och ankarspel är väl främst tänkt för Skandinavien, men det gör det också enkelt att lägga ut ett akterankare om det behövs för att hålla stäven mot vågorna.
  • Leksaksormar i plast för att hålla fåglar borta från solpaneler och masttopp
  • 230V dammsugare
  • Vacuumpåsar att förvara onödiga kläder i 🙂
  • Båtsmansstol och mastsele
  • Kassaskåp med kodlås, typ hotellrum
  • Canon iP110 skrivare och scanner-app i mobilen för att kopiera och skriva ut diverse dokument
  • Båtstämpel
  • Kraftig LED däcksbelysning
  • Mycket kraftig LED handhållen strålkastare
  • Flera extra hårddiskar för backuper
  • Batteriladdare och laddningsbara AA och AAA batterier
  • USB-uttag för laddning av telefon och plattor i varje hytt
  • Vattentäta fodral och väskor i olika storlek för blöta transporter.
  • ”Hattar” för våra hatches med inbyggt myggnät för att ha god ventilation även om det regnar.