Halvvägs

9 juni, 2019 at 01:05

I skrivande stund är vi halvvägs mellan New Caledonia och Australien. Vägen hit har varit kantad av olika typer av utmaningar. I måndags var planen att först hämta dom nu säkert färdiga visumen från det indonesiska konsulatet, sedan handla färskt på Carrefour på vägen tillbaka till båten. Därefter skulle dingen gå tvärs över viken för inköp av spinakertejp hos segelmakaren där och kanske köp av ny filterhållare till watermakern. Låter väl som inte så svårt, eller hur? Framme vi konsulatet hänger där en skylt att dom har stängt hela veckan och grinden är låst. Wtf?! Då missar vi vårt väderfönster och allt går åt skogen. Vi måste ha sett rätt så förtvivlade ut. Mannen som fixade i trädgården på konsulatet förbarmade sig och knackade på i receptionen. Där fanns en människa! Hoppet återvände. Och ja, hon kunde nog lämna ut våra pass och visum. Men dom var inte att uppbringa. Förmodligen i chefens rum. Hen kommer normalt in vid 10 tiden. Kom tillbaka vid elva, bad den vänliga kvinnan. Ok! Då går vi väl och handlar så länge. Framme vid Carfour så ä r det stängt pga strejk till 12.00. Jahapp, då tar vi andra sidan viken först då. Segelmakaren finns, inte riktigt där vi trodde men han finns. Däremot vill han inte sälja några meter tejp till oss. Han är ingen affär förklarar han…. Inte det heller, nehej! I båttillbehörsbutiken har dom tejp att sälja men filterhållaren kostar typ 2000 spänn. Skepparen hittar dock efter idogt letande en rörmuff som gör att han kan konvertera en befintlig hållare til rätt storlek. När klockan är elva så är faktiskt grinden öppen och en dam, kanske är det chefen, har våra pass och visum. Halleluja. Carrefour är dock fortfarande stängt. Då går vi väl och handlar i en annan supermarket då. Johnston ligger åt andra hållet i stan och visar sig vara mycket trevligare än Carrefouren. I kassan upptäcks dock förlust av en plånbok med kort och körkort i. Shit! Inte det också. Var kan den ha hoppat ur handväskan? Spring hit och dit och till lost and found hos polise n. Ingen plånbok. Stämningen är mörk. Sent på eftermiddagen vid ett sista besök i marinakontoret ligger plånboken och väntar. Någon har hittat den på vägen, lämnat den till en polis på stan och han såg koden till marinans faciliteter på en lapp i plånboken och lämnade den där personligen. Tack för ärliga människor i New Caledonia! Visst är livet spännande… Tisdagen klareras det ut. Tre instanser ska besökas. Lång promenad helt utan motgångar. Wow! Onsdag tillbringas bakom en ö i väntan på rätt vind och ”precooking” av färdkost och annat prepp. En dugong käkar kvällsmat runt båten. Torsdag morgon startas färden. Sjösjukepiller intas men nej, det funkar inte detta. För att göra en lång historia kort, så måste någon av precookingarna ha innehållit något elakt. Dom medhavda kräkpåsarna användes nästan alla. Som tur var är skepparens mage mera motståndskraftig. Han dricker te istället för kaffe, värre blir det inte. Som topping uppe på detta eländet är det grov sjö och friska vindar. Bläääk! Idag är alla hungriga på frukost, all precooking kastad över bord och solen skiner och vi är som sagt halvvägs.
Sent from Iridium Mail & Web.